ThroughMyEyes

Jag älskar alla som bryr sig, alla som bryr sig om sig själv, varandra och andra.
Det är så vackert att se någon hjälpa en annan person, som den inte ens känner.
Det visar så tydligt att man bryr sig, även fast man inte känner varandra.
Det är så vackert, och tryggt. Tryggt att veta att om du någon gång behöver hjälp eller stöd så finns det alltid någon där, om du finns där för dem.

Jag såg när jag gick av tåget för någon dag sedan, det var så isigt och halt och det var en man som halkade.

Han föll rakt ner i backen och slog troligen i ryggen, hans ryggsäck föll ur handen och gled bort en bit likaså hans matlåda han bar på. Jag tittade, såklart det gör man ju.
Några tillochmed skrattade.
 Men av alla dessa människor som stod där och stirrade rörde sig ingen ur fläcken. Ingen? Jo en kvinna som ändå var en bit bort släppte sina saker och rusade fram till mannen så fort hon såg att han ramlade. Hon hjälpte honom upp och packade ihop hans saker. Dom kände inte ens varandra men det var så fint att se. Tänk om alla var så mot varandra.